Sigurd Eriksson, lantbrukare och gotländsk lokalprofil

tragisk olycka i Gothem

Lantbruket är och har alltid varit ett yrke med faror. Vid lunchtid den 8 augusti 1956 utfordrade Sigurd Eriksson en av sina två hästar. För att komma åt fodret fick han klättra upp på höloftet via en tre meter lång stege. På väg ner brast en pinne och Eriksson föll handlöst i golvet. Han hittades en stund senare av äldste sonen Arne och hade ett sår i huvudet. Inburen i huset kom han till medvetande men kom inte ihåg vad som hänt. Han fördes i ilfart till Visby lasarett, där han dessvärre avled en timme efter ankomst.

En gotländsk lokalprofil

Sigurd Eriksson blev bara 66 år. En stor tragedi för familjen givetvis, men Eriksson lämnade också ett tomrum efter sig i bygden. Han var en av dem som startade upp lantbrukskooperationen på ön i form av RLF och jordbrukskassan. I 30 år, fram till kommunsammanslagningen år 1952, var han kommunalstämmans ordförande och hade också uppdrag som ordförande i skolråd och krisnämnd. Dessutom hade han otaliga uppdrag inom lantbrukskooperationen.

Skolad av ”nordens lantbruksapostel”

I tidningarna beskrivs han som en föregångsman inom jordbruket, bl a när det gäller odlandet av oljeväxter. Kanske spelad här en roll att han var utbildad vid Rösiöskolan i Hagaberg och även hade praktiserat lantbruk i Danmark. Skolan startades på privat initiativ av Per Rösiö, Nordens jordbruksapostel kallad. Rösiö ville utveckla småjordbruket som motpol till industrialism och stadskultur, men drev också på för en vetenskapligt baserad utveckling av jordbruket. Han var aktiv som föredragshållare och debattör. Nordiska lantbruksskolan fick statligt stöd fram till 1929 då den lades ned.

Det var en med en gedigen bakgrund som Sigurd Eriksson köpte gården Fjärdinge 1916. Gården var relativt stor. Taxeringsvärdet var 26.500 kr år 1923. Det var bara fyra andra ägor som hade högre värde i Gothems socken. (Svalings, Hintzer, Fjärdinge-Hägleips och Botare).

En svår start i livet

Erikssons start i livet hade inte varit lätt. Modern, Hanna Eriksson (1863–1936) var piga. Sigurd anges som hennes oäkta son. Det behöver inte betyda att fadern var okänd. Helt klart var dock föräldrarna inte gifta eller trolovade. Senare i livet skulle Sigurd själv ange att fadern hette Karl Eriksson. Denne har dock inte gått att spåra.

På något sätt måste fadern ha tagit sitt ansvar. Hur hade Sigurd Eriksson annars råd med sin utbildning och att köpa en av de högst taxerade gårdarna i Gothem?

Sigurd Eriksson gifte sig med Ester Pettersson (1891-1974). Tillsammans fick de fem barn.

Arne (1918–2013) tog över gården. Evert (1920–2012) blev sjöman och kapten. Åke (1922–2005) arbetade som schaktmaskinist och var bl a med och flyttade Pippis Villa Villekulla till Kneipbyn. Britt (2022–2011) gift Komstadius och drev med sin man lanthandel i Träkumla och Vall. Margareta (1923–2003) barnsköterska.

1956 hade lantbruksrörelsen totala tillgångar om 95.579: -. Skulderna var 42.465:-. Den fasta egendomen omfattade Fjärdinge 1:17 och 1:10 samt Busarve 1:15. Det fanns två hästar, åtta kor, sex kvigor, tre kalvar, 75 st höns, 15 smågrisar och en sugga. I maskinparken ingick en traktor och en skördetröska av märket Thermaenius. Vidare fanns självbindare, såmaskin, traktorplog, harv, hästräfsa samt en Volvo 1947. Det var ett, för sin tid, modernt jordbruk.

Sigurd Eriksson är min frus farfar. Han fick ett alltför kort liv. Det hade dock varit framgångsrikt. Efter sig lämnade han inte bara ett välskött jordbruk och ett gott rykte i bygden utan också en stor familj som utvidgats med åren. Erikssons barnbarn har skapat en tradition av kusinträffar. År 2011 samlades 22 ättlingar på gården Fjärdinge.