I fosterfamilj
I första delen beskrevs hur fattiga på 1800-talet antingen roterades mellan de boende i socknen eller auktionerades ut till den som krävde lägst ersättning. I Eric Albert fall verkar något annat ha hänt. Bristen på dokumentation skapar oklarhet.
Hur som helst blir Eric Albert omhändertagen av Frans Julius Törnblom och hans hustru Johanna. I familjen finns också en dotter. Törnblom är, precis som Eric Alberts far och morfar, indelt soldat och tillhör Strängnäs kompani . De kommande sex åren kommer Eric Albert att vara fosterbarn i sammanlagt tre olika soldatfamiljer inom samma kompani. Utöver Törnblom nr 624 Feldt och nr 609 Åhlund.
Man kan fundera över varför det blev så här. Soldaterna kände ju varann. De bodde i samma socken ibland låg deras torp nära varandra. I tjänsten ingick att delta i soldatsamlingar. Handlar det om solidaritet soldaterna emellan?
Eller var det så att rotebönderna, de som svarade för soldatens uppehälle, helt enkel sa ”vi betalar ändå för dig och din familj, då kan du ta hand om den här grabben på köpet”.
Det var säkert en fördel att vara fosterbarn i en liten småbrukar/hantverkarfamilj som soldathushållen var och inte hos en bonde på en större gård där han kunde bli en av alla andra pigor och drängar.
En intressant detalj är att Törnblom liksom Eric Alberts far tvingas ta avsked av hälsoskäl. Familjen flyttar då en kort period till Spånga utanför Stockholm och Eric Albert följer med. Prästen noterar att fosterföräldraskapet ska fortsätta eftersom det är bäst för pojken. Annars var socknarna noga med att de inte hade ansvar för personer som inte vistades där.
Törnblom med familj flyttade tillbaka efter mindre än ett år.
1876 hamnar Eric Albert för första gången i en fosterfamilj utanför soldatkretsen. Han bor nu hos hemmansägaren Anders Larsson på Hofgården nr 2. Här stannar han i fem år. Det måste ha varit varit bra för honom att leva en längre period i en och samma familj. Kanske avspeglas det i att han senare kommer att byta efternamn till Andersson. Det var ju sed att söner tog faderns förnamn som efternamn. Lang var inget namn han ville förknippas med.
Tjäna dräng och piga
För ungdomar på landsbygden var det mer eller mindre obligatorisk att tjäna som dräng eller piga efter att man gått de sex åren i folkskolan. Syftet var att skaffa sig erfarenhet inom lantbruket, kanske spara ihop en slant och inte minst att finna en partner.
Ofta bytte man arbetsgivare efter ett år. Arbetsplatsbytet ägde rum i oktober-november. Perioden 1881-1894 arbetade Eric Albert som dräng hos olika arbetsgivare. Under de 13 åren hade han minst åtta olika arbetsgivare.
I varje socken förde prästen en längd över in- och utflyttningar. 1894 flyttade 243 personer in i Kumla socken i Västmanland och 224 flyttade ut. Majoriteten var yngre som flyttade mellan tjänster som dräng och piga. Eftersom socknen hade 1 562 innevånare innebar flyttandet en omsättning på ca 15 procent eller att var sjunde person var inflyttad.
Det kan noteras att det var något fler män än kvinnor som flyttade in och ut, men skillnaden var inte stor.
| Inflyttade | Utflyttade | |
| Män | 129 | 117 |
| Kvinnor | 114 | 107 |
| Summa | 243 | 224 |
Eric Albert bildar familj
1894 gifter sig Eric Albert med Emma Charlotta Hellberg i Dingtuna. Han tjänar dräng på Vendle gård och hon är piga. Som nygifta flyttar de till Ransta i Kumla socken, dvs de är två av de 243 i tabellen ovan.
Äktenskapet innebär inte ett slut på flyttandet. Åren 1894-97 byter de arbetsgivare varje år och flyttar. 1897 föds min morfar Erik och samma år flyttar de till gården Apalby i Sankt Ilians socken. Här stannar de dock i sju år. 1901 föds sonen Hilding.
1904 bär det av igen, nu till Tistersta i Munktorp. Här föds Linnea. Men här stannar familjen bara ett år.
Herrgård och slott
Nästa anställning innebär en klar förändring. Från 1905 till 1920 bor familjen på Åkesta gods i Skultuna. Nu är Erik Albert inte längre dräng utan tituleras kusk. Min mor Alice mindes att hennes farfar varit chaufför. I så fall tillhörde han en vid denna tid privilegierad skara som kunde hantera en bil. Kanske kallades han ”kusk” för att man inte hade något annat namn på yrket?
Man kan ana att han, med den rejäla mustaschen och sin militäriska framtoning, gjorde sig bra vare sig han hanterade hästar eller bilar. I verkligheten hade han dock inte ansetts lämplig för värnplikt utan frikallats.
Under dessa femton sker naturligtvis stora förändringar i familjen. På Åkesta föds yngsta dottern Rut som bara ska bli 25 år innan hon går bort 1933. Erik och Hilding hinner bli så gamla att de måste börja arbeta. Erik blir dräng på Skållby 1913 och Hilding flyttar till Hubbo socken 1916.
1920 flyttar Eric Albert, nu 55 år, med familj till den tjusigaste adressen de får, Fiholms slott i Rytterne. Här stannar de till 1932. Alice minns att hon firade midsommar vid slottet hos farfar. De cyklade dit och på vägen blev hon biten av en hund.
1923 får dottern Linnea ett barn, Dagny Margareta, med okänd fader. Eftersom Linnea måste försörja sig blir dotterdottern fosterbarn hos morfar och mormor.
Eric Albert kallas nu inte längre kusk utan gårdskarl. Vad det arbetet innebär är oklart. Troligen innebar det mindre betungande arbete, men samtidigt uppgifter som krävde en person man kunde lita på.
År 1932, vid 67 års ålder, är det dags att flytta igen. Tillbaka till Dingtuna socknen där Eric Albert och Emma Charlotta fann varann. De kommer att bo på tre olika ställen, bland annat vid prästgården och i ett tidigare soldattorp. Men det är inte läge att låta pensionera sig. Han kallas nu jordbruksarbetare i kyrkböckerna. Först 1945 vid 80 års ålder antecknas han som f.d. jordbruksarbetare.
De sista åren
Den sist kända adressen för Andersson med hustru är en fastighet inne i centrala Västerås. Han har samma adress som dottern Linnea, Skolgatan 12.
1953 går Eric Albert ur tiden 88 år gammal. Ett år tidigare hade han mist sin livskamrat Emma Charlotta. De hade varit gifta i 58 år.
Det år Eric Albert föds sammanträder ståndsriksdagen för sista gången. I USA slutar inbördeskriget och slaveriet avskaffas. Samma år föds så olika personligheter som blivande upptäcktsresanden Sven Hedin och socialdemokratiske finansministern Fredrik Vilhelm Thorsson.
Sverige skulle under hans livstid utvecklas från ett fattigt bondeland till industriellt välfärdssamhälle.
Den föräldralöse pojken klarade sig rätt väl här livet, trots en usel start. Kanske hade han tur att vara omgiven av personer som ställde upp, av solidaritet eller i den anda som kyrkan förmedlade. De flesta av de lagreglerade sociala institutioner vi idag känner fanns inte när han växte upp. Jämfört med dagens kommuner hade socknarna ingenting att erbjuda utom att vädja till grannarnas välvilja. I hans fall tycks det ha räckt långt.
Eric Alberts fysiska kvarlåtenskap var kanske inte omfattande. (Värdet på boet uppgick totalt till 1700 kr eller cirka tre månadslöner för en lantarbetare.) Men han måste ha lämnat kvar något som var än viktigare, en insikt i att svåra prövningar kan övervinnas. Och det var erfarenheter som min morfar behövde och tillämpade. Han blev nykterist och undvek alla former av spel.
