Indelningsverket

Svenska soldater i 1800-tals uniform.

Siste indelte soldaten dog 1971

Man behöver inte gå så långt bak i historien för att stöta på en företeelse som numera är bortglömd, men som spelat en central roll i Sveriges historia. Jag tänker på indelningsverket.

Indelningsverket är benämningen på den krigsorganisation som skapades av Karl XI och som trots sitt avskaffande vid förra sekelskiftet faktiskt levde kvar en bra bit in på 1900-talet. Den siste indelte soldaten, Knut Ramén, dog faktiskt på 1971.

Indelningsverket var en viktig orsak bakom Karl XII åtminstone inledningsvisa framgångar.

Roteväsendet

Det gamla ordningen med utskrivningar avskyddes av bönderna. Indelningsverket innebar att ett antal gårdar tillsammans en rote. Roten svarade för att rekrytera och underhålla en soldat. Det kunde vara en infanterist, kavallerist eller båtsman. Statens motprestation var skattebefrielse. Bönderna skulle förse soldaten med ett torp med lite odlingsbar mark, Om soldaten var ute i krig skulle man se till att hustrun och barnen klarade sig. Trots att bönderna skulle stå för uniform och skjutsa till övningarna så understeg kostnaderna betydligt vad man annars skulle betala i skatt.

Om soldaten dog gällde det för bönderna att hitta en ny. Det kunde bli väldigt tragiskt när den döde soldatens hustru och barn kastades ut ur torpet för att den nye skulle flytta in. Lösning på detta kunde bli praktiskt. Den nye soldaten övertog inte bara torpet utan även hustrun. Om den avlidne hette Rask tog den nye soldaten också det namnet,

Soldatnamnen är ju ett indelningsverkets arvegods. Enstaviga namn är ofta gamla soldatnamn. Rask, Fält, Fred, Björk osv är typiska soldatnamn. Det var kompaniets kapten som namngav. Det skulle vara korta namn. Kaptenens intresse kunde slå igenom på namnvalet t ex djur (Ren, Järv, Örn, Varg osv) eller kortspel (Spader, Ruter osv.) Den som ofta var onykter kunde få namnet Fyllhund. Platsen för soldattorpet kunde också styra. Om gården hette Kumla kunde namnet bli Kumlin.

Indelta soldater i min släkt

En bit bak i släkten finns indelta soldater. Min morfars farmors far Johan Olof Wahl var indelt soldat med nr 610 i Strängnäs kompani i Södermanlands regemente. Egentligen hette han Setterqvist, men övertog namnet Wahl av den tidigare soldaten på torpet. Han rekryterades 1831 och beviljades avsked 1859 . Sammanlagt blev det 28 tjänsteår. Tjänat väl var det korthuggna omdöme som noterades av regementschefen.

Som soldat bodde Wahl på torpet Valla i Vansö församling. Han fick sammanlagt 12 barn i två äktenskap. Det yngsta barnet föddes när han var 72 år. Två av sönerna Johan och Fredric blev också indelta soldater. Äldsta dottern Johanna Sophia (1828-70) är min morfars farmor.

Vid avskedet fick han som inhyst flytta till ett annat torp som stod ledigt, nr 608. In i det gamla torpet flyttade en annan soldat som inte oväntat också fick heta Wahl. De var dock inte släkt. Johan Olof fick en mindre pension, gratial, och kom att fungera som kyrkvakt.

Torpet Valla revs strax efter 1913. Virket användes till Vansö smedja. Full av vägglöss noterades det. Tack vare Evert Wahlbergs kartläggning vet man var det låg.

Yrket kunde gå i arv

En annan indelt knekt var morfars farfar Carl Erik Lang. Även han fick namnet på köpet. Han hette Österberg från början, rekryterad 1859 och beviljad avsked 1866. Enligt regementsläkarens intyg var han ofärdig i högerhanden och oduglig till krigstjänst. Av något skäl kunde han inte böja fingrarna på höger handen, utom tummen.

Lang är ytterligare ett exempel på att soldatyrket gick i arv. Han var född i Strängnäs på soldattorpet Åsby. Fadern hette Petter Åhs.

Lang tillhörde samma kompani som ”svärfadern” Wahl. Carl Eric och Johanna Sophia gifte sig inte trots att de fick två barn ihop. Ett av dessa dog direkt. Det andra, Erik Albert, blev min morfars far.

Källor

En bra bok om indelningsverket är Lars Ericsons ”Svenska knektar” Historiska Media.

En bra webbsajt är Hans Högmans.

, , ,

Updaterad: november 24, 2024 20:31 e m

Upptäck mer från Skåne, Gotland och allt däremellan

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa