I min släkt på fars sida är Svalöv centralt. Här föddes han och hans fem syskon. Deras ungdom präglat av föreningsakvitet i olika former utspann sig här och i trakterna omkring. Barndomshemmet var Utsädesbolagets tjänstebostad. Flera av mina kusiner har växt upp och här och Svalöv var en plats man ofta besökte.
Svalöv var ett utpräglat lantbrukssamhälle tills järnvägen kom.
Mycket av samhällsutvecklingen kretsade kring den växtförädlingsverksamhet som växte fram här och som var omtalad inte bara i Sverige utan också i resten av världen.
Min far Eric arbetade här med växtförädling i 10 år och min farfar arbetade på Utsädesbolagets magasin i stort sett hela sitt yrkesliv.
Utsädesföreningen
Senare delen av 1800-talet skedde en intensiv utveckling av svenskt jordbruk. Fokus var på få fram ett fullgott utsäde, bl a genom import av åtskilliga sorter av olika sädesslag från andra länder, ofta sådana med bättre klimat än vårt.
Försök visade att några av de nya sorterna var överlägsna de gamla inhemska i flera avseenden, men också att vissa av dem led av svagheter, t. ex. ifråga om att klara den kalla årstiden.
Det var därför nödvändigt att noggrant pröva de nya sorterna, innan de odlades i stor skala. En förberedande prövning och förädling av utsädet utgjorde en viktig förutsättning för ett rationellt jordbruk.
Denna uppfattning utgjorde grunden bakom bildadet av Utsädesföreningen. Birger Welinder som ägde Heleneborgs gård i Svalöv tog initiativet till föreningen.
Birger Welinder var son till en av Skånes mest kända ledare inom väckelserörelsen. Kanske var det därifrån han fick sin förmåga att övertyga andra om de idéer, han trodde på och som han inspirerats tillgenom resor i utlandet. Där kom han i kontakt med den växtförädling, som redan börjat, särskilt i Tyskland och England.
Han var också mycket energisk, då det gällde att rekrytera framstående personer till styrelse och som personal, men ävan att skaffa pengar till verksamheten. Han satsade också egna medel.
Den 13 april 1886 samlades i Eslöv ett antal skånska jordbrukare till ett möte diskuterade åtgärder för att främja odling och förädling av utsäde. Här beslöt man också att bilda en sydsvensk utsädesförening, som skulle arbeta i det angivna syftet. Redan ett år senare vidgades perspektivet och namnet blev Allmänna Svenska Utsädesföreningen med uppgift enligt stadgarna: ”att verka för odling av förbättrade sädesslag och frösorter”.
Den nuvarande institutionsbyggnaden blev färdig 1908. Omkring 1950 tillkom att kemiskt laboratorium och ett cytologiskt laboratorium. Något senare fick föreningen även ett resistenslaboratorium, potatislagerhus, ett flertal växthus och ett isotoplaboratorium.
Från början fick föreningen sina försöksfält på Heleneborg, Welinders egendom. Sedermera utvidgades verksamheten steg för steg.
Utsädesföreningens verksamhet finansierades främst genom statsanslag men även genom bidrag från andra håll, bl a ersättning från Allmänna Svenska Utsädes AB för dess rätt att sälja utsäde av föreningens framtagna sorter.
Bakom Utsädesförenings framgångar låg i hög grad Professor Herman Nilsson-Ehle. Han introducerade nya metoder baserade på Gregor Mendels nyligen upptäckta forskning om ärftlighet. Nilsson-Ehles forskning fick stort internationellt genomslag och bidrog till att öka förtroendet för växtförädlingen. Forskare från hela världen sökte sig till Svalöv som blev en internationell mötesplats för genetiker och växtförädlare.
Hit kom den framstående ryske växtförädlaren Nikolaj Vavilov som skulle komma att dö i Stalins fängelse och vars unika växtsamling skulle stjälas av nazisterna under kriget. Delar av den samlingen skulle senare ironiskt nog hamna i Svalöv. Om detta har Jens Nordqvist skrivet den mycket läsvärda boken ”Den stora fröstölden”.
Nilsson-Ehles nära koppling till Tyskland – han var med och startade Riksföreningen Sverige-Tyskland 1937- skulle senare skada hans rykte.
Allmänna Svenska Utsädesaktiebolaget
Då Utsädesföreningen bildades hade grundarna tänkt sig, att föreningens verksamhet också skulle omfatta försäljning av utsäde. En sådan försäljning upptogs redan första året och fortsatte därefter i ökad omfattning. Så småningom framväxte emellertid tanken på,en uppdelning av verksamheten i en rent vetenskaplig växtförädlingsverksamhet och ett kommersiellt utsädesbolag. Detta ledde tilll bildandet av Allmänna Svenska Utsädes AB 1891. Även här var Birger Welinder initiativtagaren.
För att på ett tillfredsställande sätt kunna ombesörja den första förökningen av de nya sorterna från föreningen, arrenderade bolaget egendomarna Heleneborg och Svalövsgården, tillsammans 535 ha åker. Dessa egendomar inköptes 1907. Några år senare tillkom Lönstorp och Karatofta, tillsammans 365 ha åker.
Under de första tio åren bedrev bolaget sin verksamhet så gott som uteslutande vid Svalöv. Rörelsens omfattning var tämligen blygsam. Då en del nya sorter under åren 1901—1903 kunde föras ut i marknaden, ökades dock omsättningen betydligt. Magasinsbyggnaderna i Svalöv utvidgades, och den första av bolagets filialer upprättades i Norrköping 1902.
Verksamheten har under åren expanderat, rationaliserats och sammanslagits.
TROTS NEDDRAGNINGAR OCH TURBULENS FINNS VERKSAMHET KVAR
I slutet av 1970-talet skedde stora omvälvningar. Staten ville då minska sitt engagemang i svensk växtförädling. Ett nytt företag, Svalöf AB, bildades för att bedriva den praktiska växtförädlingen som dittills skett vid Sveriges Utsädesförening som nu tänktes bli en ideell förening. En ny satsning skulle göras på forskning inom genetik och växtförädling för att ersätta rollen som genetikinstitutionen vid Lunds universitet tidigare haft. Den nya enheten blev en institution vid det då nybildade Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och skulle anläggas i anslutning till svensk växtförädlingsindustri. Syftet var att institutionen skulle samarbeta med alla de tre svenska företagen W. Weibull AB, Hilleshög AB och Svalöf AB. Resultatet blev att institutionen lokaliserades till Svalöv och med det breda samarbetet som mål.
Sveriges utsädesförening sammanslogs 1980 med Allmänna svenska utsädes AB i Svalöv, varvid företaget Svalöf AB bildades. Detta bolag var hälftenägt av svenska staten och Lantmännen. År 1993 sammanslogs Svalöf AB med W. Weibull AB och fick då namnet Svalöf Weibull AB. Sen kom nästa dråpslag. SLU tog beslut om att växtförädlingsinstitutionen skulle flyttas från Svalöv till Alnarp, vilket skedde år 2000.
2005 ville det nya företaget spara pengar och drog in bidraget till Utsädesföreningen. Det stod nu och vägde om föreningen skulle läggas ned.
Svalöv Weibull bytte 2010 namn till Lantmännen SW Seed. Svalöv är idag en av tre växtförädlingsstatkioner inom företaget.
Idag finns Utsädesföreningen kvar som en mötesplats för forskare och andra aktiva inom växtförädlingen. Med tanke på klimatförändringar och behovet av utsäde som klarar detta samt utvecklingen inom genteknikens område finns ett behov av ett sådant forum. Man utger fortfarande sin tidskrift och håller årliga konferenser.
Källor:
Erik Forslid, Svalövs Historia del IV – Från de nya kommunallagarnas ikraftträdande 1863 till storkommunbildningen 1952, Skrifter utgivna av Svalövs gille n:r 5
Roland von Bothmer: En titt i backspegeln och även något framåt. Några tankar kring Sveriges Utsädesförening. Sveriges Utsädesförenings Tidskrift, Årgång 139, 2023, Nr 1
Jens Nordqvist, Den stora fröstölden, Historiska Media, Falun 2021
2 svar till “Svalöv och växtförädlingen”
Intressant läsning, tack Hans-Eric.
Jag gav boken Den stora fröstölden till min far i julklapp för ett par år sen. Tyvärr har jag själv bara kommit halvvägs igenom. Får bli att läsa klart den i jul.
Den är värd att få en ny chans.